Tonårsbarn, nyår och valår

Idag är det nyårsafton, en dag med god mat och goda drycker i goda vänners lag. Det är också en dag fylld av ångest. Idag sitter många barn hemma med ont i magen, vad ska hända, blir mamma full igen, blir det bråk och slagsmål. Jag önskar så att alla dessa barn hade en reträttväg, någon annan vuxen de kunde vara med för att fira en glad och trevlig nyårsafton med.

Som tonårsmamma har jag också ont i magen. Den stora ska på fest, något jag förstås unnar honom. Ändå smyger sig en otäck känsla fram. Jag är världsmästare på att se allt otäckt som kan hända. Tänk om han blir så full att han somnar i en snödriva, tänk om han får en raket i ansiktet, tänk om någon stör sig på något han sa och misshandlar honom, tänk om......

Jag vet ju att han har bra kompisar och att de tar hand om varandra, jag vet de brukar vara någorlunda måttfulla med alkohol och jag har lovat att betala taxi hem. Ändå får jag ont i magen, tänk om....


Imorgon är det 2010, ett nytt år som även innebär valår. Till hösten har vi förhoppningsvis Mona Sahlin som statsminister och en regering med en humanistisk syn på människor, en regering som inte bara ser kronor och ören utan även ser männsiskor, en regering som förstår vad ordet solidaritet betyder, en regering som strävar mot jämlikhet.

Till alla er som hittat hit under året vill jag önska
ETT GOTT NYTT ÅR!



P s. Blev så glad när jag precis nu lästen en artikel Newsmill av Kadaffi Hussein som berättar om att Mona Sahlin i måndags kom till en fest i Rinkeby för att stödja muslimska ungdomars rätt att dansa och ha roligt. Nalin Pekgul har tidigare skrivit om detta i DN vilket jag också bloggat om. Monas stöd kan säkert ses som populistiskt men jag tror att hon uppriktigt vill lyssna och ta till sig vilket inte skulle skada om fler politiker gjorde!