Sportlovet är för många familjer ett andningshål. Man åker med barnen till fjällen, till alperna eller kanske tar man en resa till ett varmt land för att ladda batterierna. För andra familjer utgör sportlovet en vecka av ångest. Man har inte råd att ta semester, att göra en resa finns inte på kartan. Man har inte ens råd att ge barnen en slant för några åk i Flottsbro. Alla mammor och pappor vill att deras barn ska ha ett härligt, roligt och innehållsrikt sportlov. För många familjer betyder dock ett lov bara ångest för extra kostnader, barnen måste ju i vilket fall få lunch och mellis.
Vad har då sportlov och hushållsnära tjänster för koppling?! För mig är det ett val mellan vad vi ska använda våra skattepengar till. Jag skulle säkert ha råd att att någon annan kom och städade åt mig ibland om jag kunde utnyttja dagens skatteavdrag. MEN om jag istället kan ge barn med föräldrar som har sämre ställt än jag en chans att en dag eller två få testa att åka skidor väljer jag barnen. Jag skulle också kunna tänka mig att mitt lilla skattebidrag skulle kunna gå till en liten farmor som önskar komma ut och känna på snön en stund.
I min värld är det den mer välbärgade befolkningen som kan utnyttja skatteavdraget för att få sitt såkallade livspussel att gå ihop. I en familj där pappa är undersköterska och mamma är busschaufför finns inte det ekonomiska utrymmet till vare sig städhjälp eller barnpassning oavsett om man får göra skatteavdrag. Jag vill INTE att mina skattepengar går till att redan välbärgade människor kan få avlastning i vardagen när mindre lyckligt lottade fortfarande har svårt att ens få sportlovet att bli en rolig vecka för barnen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar