Om alla betalar skatt efter förmåga, d v s de med hög inkomst betalar lite mer än de mindre lyckligt lottade kan vi få en sjukvård där sjukdomen bestämmer vilken vård vi får. Vi kan å andra sidan bestämmer oss för att mäniskor med tjock plånbok är värda dyrare mediciner och mer komplicerade operationer än oss andra. Alla får vård, vissa blir friska och andra får dämpad smärta.
Vi kan alla bestämma vilka krav vi ställer på sjukvården via vår röstsedel. Vi kan bestämma att områden med socioekonomiska svårigheter kan få lite extra pengar så att pappan som blev torterad och miste två söner i kriget kan få så mycket hjälp att han sedan orkar söka jobb. Den överlevande sonen kan få hjälp av både skolsyster och kurator att bearbeta sina minnen så att pappas dröm om högre utbildning kan bli sann.
Vi kan också bestämma att det är viktigare att de som bor i välbärgade områden alltid snabbt kan nå en doktor när snuvan slår till och att det är självklart att dottern med självklarhet alltid kan få hjälp från skolhälsovården.
Vi kan bestämma att våra morföräldrar är värda att varje dag få känna doften av nylagad mat, vi kan bestämma att lilla mamma är värd att få vistas utomhus varje dag om hon vill , vi kan bestämma att morfar får duscha varje dag, vi kan bestämma att mormor och morfar har rätt att leva sina sista år tillsammans, vi kan bestämma att vi aldrig behöver oroa oss för att pappa får mediciner han blir sämre av.
Vill vi ha en sjukvård där alla, oavsett plånbokens tjocklek, hudfärg, religion, sexuell läggning är mäniskor, just mäniskor. Vill vi ha en sjukvård där vi kan vara säkra på att behovet och inte riskkapitalister styr vilken vård vi får. Privata vårdgivare är INTE av ondo, men jag vill att vinster ska återinvestras i personal och vård – gillar INTE att mina skattepengar delas ut som aktieutdelning.
På söndag den 19 september bestämmer du och jag hur vi vill ha det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar