Tänk så mycket tokigheter man kan hitta på. Nu vill Justitieminister Beatrice Ask (M) att ungdomar ska kunna dömas till att ha fotboja.
Vid en första tanke låter det kanske inte som ett så dumt förslag, ungdomarna kan bo hemma och gå i skolan eller jobba. Problemet är väl kanske att många av dessa ungdomar bor i väldigt trassliga hem som inte har möjlighet att stödja och hjälpa. Skolan har många hoppat av för länge sedan och eftersom många av dessa ungdomar är stökiga anstränger sig inte skolan allt för mycket för att locka tillbaka sina elever. Att få ett jobb är idag inte det lättaste att få tag i för ”vanliga” skötsamma ungdomar och då är det ju förstås ännu svårare för en ungdom som är straffad. Kompisar är viktigt för de flesta ungdomar, men vilken typ av kompisar har ungdomar som ska få fotboja?
Jag är ganska övertygad om att sluten ungdomsvård är bättre än fotboja. Inom den slutna ungdomsvården är tanken att dessa trasiga ungdomar ska få hjälp och vård för att ta sig ur ett liv med droger och kriminalitet. Det är väl ingen hemlighet att denna vård inte alltid lyckas och återfallen är ganska stora, men då anser jag att man måste försöka förbättra denna vård. Att införa en ny form av straff i form av fotboja ser jag som meningslöst.
Självklart är väl det allra bästa att samhället fångar upp dessa barn INNAN de hamnar i kriminalitet. Innan dessa ungdomar hamnar i en domstol har de ofta signalerat om att de mår dåligt, kanske genom skolk eller stökigt beteende i och/eller utanför skolan, socialtjänsten kan ha varit inblandad. Man kan ju då undra varför man då inte tagit tag i dessa ungdomar redan då. Idag verkar man välja att blunda tills allt går riktigt tokigt och då är det straff och inte hjälp som gäller.
Skolan är i dag tvungen att av besparingsskäl dra ner på specialpedagoger, kuratorer, psykologer, skolsjuksköterskor, fritidspersonal och allt annat som kan ge stöd och hjälp åt barn som man redan tidigt ser skulle behöva extra stöd. Skolor för barn med behov av särskilt stöd måste dra ner på sin verksamhet trots att köerna för utredningar av neuropsykiatriska sjukdomar ökar för varje år. Besparingsskäl heter det, men sparar man verkligen några pengar? Vad kostar det samhället att i slutänden ta hand om missbrukande och kriminella ungdomar? Vad kostar skadegörelse, stölder och den tragedi som drabbar de som blir utsatta för våld mm?
Beatrice Ask sneglar mot England som infört hårda straff för barn och ungdomar, där kastar man till och med minderåriga i fängelse och man har infört fotboja för barn som straff. Har det haft avsedd effekt, d v s en minskning i ungdomskriminalitet? Nej, någon nämnvärd minskning av kriminaliteten har man inte sett trots allt hårdare tag. Istället börjar de nu snegla mot länder som Sverige för att se på alternativa metoder.
Borde inte ett land som Sverige ha råd att ta hand om sina barn, även de trotsiga och besvärliga? Hårdare straff leder till argare och trotsigare barn. Ge dem kärlek och vård och titta över hela deras situation. Alla kan vi inte rädda, men räddar vi bara några är det värt mycket både ekonomiskt och humanistiskt!
Vid en första tanke låter det kanske inte som ett så dumt förslag, ungdomarna kan bo hemma och gå i skolan eller jobba. Problemet är väl kanske att många av dessa ungdomar bor i väldigt trassliga hem som inte har möjlighet att stödja och hjälpa. Skolan har många hoppat av för länge sedan och eftersom många av dessa ungdomar är stökiga anstränger sig inte skolan allt för mycket för att locka tillbaka sina elever. Att få ett jobb är idag inte det lättaste att få tag i för ”vanliga” skötsamma ungdomar och då är det ju förstås ännu svårare för en ungdom som är straffad. Kompisar är viktigt för de flesta ungdomar, men vilken typ av kompisar har ungdomar som ska få fotboja?
Jag är ganska övertygad om att sluten ungdomsvård är bättre än fotboja. Inom den slutna ungdomsvården är tanken att dessa trasiga ungdomar ska få hjälp och vård för att ta sig ur ett liv med droger och kriminalitet. Det är väl ingen hemlighet att denna vård inte alltid lyckas och återfallen är ganska stora, men då anser jag att man måste försöka förbättra denna vård. Att införa en ny form av straff i form av fotboja ser jag som meningslöst.
Självklart är väl det allra bästa att samhället fångar upp dessa barn INNAN de hamnar i kriminalitet. Innan dessa ungdomar hamnar i en domstol har de ofta signalerat om att de mår dåligt, kanske genom skolk eller stökigt beteende i och/eller utanför skolan, socialtjänsten kan ha varit inblandad. Man kan ju då undra varför man då inte tagit tag i dessa ungdomar redan då. Idag verkar man välja att blunda tills allt går riktigt tokigt och då är det straff och inte hjälp som gäller.
Skolan är i dag tvungen att av besparingsskäl dra ner på specialpedagoger, kuratorer, psykologer, skolsjuksköterskor, fritidspersonal och allt annat som kan ge stöd och hjälp åt barn som man redan tidigt ser skulle behöva extra stöd. Skolor för barn med behov av särskilt stöd måste dra ner på sin verksamhet trots att köerna för utredningar av neuropsykiatriska sjukdomar ökar för varje år. Besparingsskäl heter det, men sparar man verkligen några pengar? Vad kostar det samhället att i slutänden ta hand om missbrukande och kriminella ungdomar? Vad kostar skadegörelse, stölder och den tragedi som drabbar de som blir utsatta för våld mm?
Beatrice Ask sneglar mot England som infört hårda straff för barn och ungdomar, där kastar man till och med minderåriga i fängelse och man har infört fotboja för barn som straff. Har det haft avsedd effekt, d v s en minskning i ungdomskriminalitet? Nej, någon nämnvärd minskning av kriminaliteten har man inte sett trots allt hårdare tag. Istället börjar de nu snegla mot länder som Sverige för att se på alternativa metoder.
Borde inte ett land som Sverige ha råd att ta hand om sina barn, även de trotsiga och besvärliga? Hårdare straff leder till argare och trotsigare barn. Ge dem kärlek och vård och titta över hela deras situation. Alla kan vi inte rädda, men räddar vi bara några är det värt mycket både ekonomiskt och humanistiskt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar