söndag 9 maj 2010

Jag vill bli av med mina tonåringar!

Ja, och jag är säker på att de vill bli av med mig!
Jag menar förstås inte att jag vill kasta ut mina älskade ungdomar, 17 och 19 år gamla NU men jag vill att de ska kunna lära sig vuxenlivet utan en vakande mamma. De måste få lära sig att toapapper inte växer i badrummet, de måste själva få inse att man får leva på nudlar i två veckor om man festat upp slantarna. Det kommer inte hända så länge de bor hos mamsingen. Frågan är bara HUR vi ska bli av med varandra.

Vill de börja på högskola/universitet finns det väl studentlägenheter. Här i i vår huvudstad kan man få vänta flera år innan man lyckas få tag i en snordyr studentlägenhet, som innebär att man för att ha råd att bo måste lyckas med konststycket att få tag i ett extrajobb som i sin tur kanske leder till att studierna tar längre tid än planerat. De kanske kan flytta till annan ort om nu den utbildning de vill gå finns där. Tyvärr verkar dock inte bostadsläget vara så lysande någonstans i vårt avlånga land.

Om de nu inte vill börja plugga efter gymnasiet måste de få tag i ett fast jobb med hyfsad lön för att ens komma på tal i jakten på en hyresrätt. Efter ett par år i bostadskö kan man kanske få tag i en tvåa till en kostnad av åttatusen kronor i månaden – säg den 20-åring som har råd med det! Men mamsingen kanske kan slanta upp ett par miljoner och köpa en liten lägenhet – skulle inte tro det!

Ska våra ungdomar kunna bli självständiga unga män och kvinnor MÅSTE vi börja bygga massor av nya hyresrätter. Bostäder som våra unga har råd att bo i! Förresten är det en hel del äldre som också vill bo i hyresrätt, folk som har bott i hus i många år och som gärna betalar lite mer i hyra för att bara kunna lyfta på luren när kranen droppar eller kylen pajar.

För att detta ska ske måste politikerna föra en aktiv bostadspolitik och ge ekonomiska incitament som stimulerar byggandet av hyresrätter.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar