

Har nu läst del fem och sex i DN:s artikelserie ”I väntan på Sverige” av Maciej Zaremba.
Här tar han bl a upp frågan om medborgarskapet ska innebära några krav. Ska vi ställa krav på svenskkunskaper, ska man ha ett hum om svensk historia och svensk kultur. Själv tycker jag inte dessa frågor är helt lätta att besvara. Självklart måste vi kunna ställa krav på våra invandrare men var ska vi lägga ribban. Att ställa samma krav på en analfabet som på en välutbildad läkare är inte rimligt. Samtidigt tycker jag det är att göra dessa människor en otjänst om vi inte försöker lära ut en del av vår kultur, det borde ju innebära att det blir lättare att göra ”rätt” i möten med svenskar. Allt går ju inte att lära ut och olika delar av vårt land har ju olika sociala spelregler, hur ska Eva från en liten by i norrland veta att man står på höger sida i rulltrappan i Stockholm.
Han tar även upp att vi måste få ifrågasätta varandras kulturer utan att för den skull räknas som rasist. De flesta av oss (skulle nog vilja säga alla) bär omkring på en stor säck med fördomar utan att för den skull ha rasistiska åsikter. Därför tror jag att det är oerhört viktigt att vi vågar diskutera våra olikheter, kanske till och med få skratta åt konstiga kulturkrockar ibland. Tror det är väldigt farligt att försöka tiga ihjäl t ex Sverigedemokraterna. Vi som inte gillar Sverigedemokraterna borde istället se till att vässa våra argument och ta diskussionen. Eftersom deras argument är rätt tunna vore det väl ingen större match för en slipad politiker?!
Att vi lite var till mans tycker att det är lite läskigt med människor från andra kulturer är väl egentligen inte så konstigt. De flesta av oss känner oss tryggare med människor som skrattar åt samma sorts skämt, har liknande åsikter, kan de sociala spelreglerna och gärna liknar oss till utseendet. Ibland är det nog väldigt nyttigt att kliva ur denna trygga fyrkant. Att hela tiden umgås med människor som har samma åsikter gör att vi slutar att fundera på varför vi tycker på ett visst sätt. Lyssnar vi på människor med helt andra åsikter måste vi börja tänka efter, vilket jag anser att vi alla behöver göra lite då och då. Visst är det jobbigt att börja funder över varför jag tycker på ett visst sätt, men gör vi inte det är det svårt att argumentera för sin åsikt. Då och då kanske vi till och med ändrar åsikt i en fråga efter att ha hört andras argument.
Dessa sex artiklar om invandrare, integration och kultur har för mig varit mycket tankeväckande och jag har stärkts i min uppfattning om att vi måste se individen inte en klump med invandrare.
Här finns länkar till samtliga artiklar: ”Svensk? Var god dröj!”, ”Vem äger flaggan?”, ”Vilse i mångfalden”, "Mät din snorre", "Landet i nöd och lust" och ”Upptäck Sverige”