Livets guldkant

Mina härliga underbara skitjobbiga söner och mina härliga knasiga snygga tjejkompisar är mitt livs guld. Sönerna ger mig gråa hår och glada skratt, tjejerna ger mig skrattrynkor och fniss.

Mina underbara älskade barn har på något för mig obegripligt sätt blivit stora (16 och 18), de är curlade som bara den och jag jobbar stenhårt på att sakta fila av navelsträngen. Vill ju få två kloka, jämställda, artiga och självständiga unga herrar som kan flytta hemifrån inom rimlig tid. Samtidigt som jag ser fram emot den dag jag gråtande vinkar av den sista får jag panik! Vart tog tiden vägen, har jag gett dem tillräckligt med kärlek och kunskap?

Brudarna, tjejerna (eller tanterna som änglarna kärleksfullt säger) ger mig guldkant på tillvaron. Vi tränar ihop och inser i duschen att vi har tyngdkraften emot oss. Vi fnittrar hysteriskt åt ingenting utan att bry oss om att folk stirrar. Vi gråter tillsammans och tröstar varandra. Vi spanar snygga killar, som minskar oroväckande i antal (i vilket fall i passande ålder). Vi har hetsiga diskussioner men skiljs alltid som vänner. Tack för att ni alltid finns där!

Jag är så glad och tacksam för att jag har mina barn och mina vänner!

Imorgon kanske inte finns....

Imorgon kanske inte finns, imorgon kanske din vän eller släkting ligger för döden, så var rädda om varandra!

Glöm inte bort att tala om för din vän hur snygg han blev i sin nya tröja eller hur tjusig hon blev i sitt nya läppstift. Bjud din vän på middag en tisdag, köttfärssås och spagetti i trevligt sällskap är mycket godare än att äta oxfilé själv. Glöm inte att tala om för dina vänner hur mycket du uppskattar dem. Ge bort en liten present fast det inte är födelsedag. Kom ihåg att ringa din mormor, fem minuter av din dyrbara tid kanske kan glädja henne i flera dagar. Glöm inte att då och då låta dig förundras över vilka underverk dina barn är, även fast de kanske är finniga tonåringar som smäller i dörrar. Kom ihåg att lyssna av dina vänner, är någon ledsen, trösta och erbjud din axel att gråta emot, imorgon kanske det är din tur att behöva tröst. Glöm inte att ge bort en kram ibland, då får du säkert kramar tillbaka.

Tryck på livets pausknapp ibland och beundra månen, plocka en blomma och ge din vän, lyssna på vinden och njut av regnet. Men vänta inte till imorgon för imorgon kanske inte finns!