Ursäkta, men blev så in i helvete provocerad av Charlie Weimers (KD) artikel angående skilsmässor i SvD idag!!! ”Boken ”Happy, happy” är inte bara en tramsig hyllning av skilsmässan som fenomen och en verklighetsbeskrivning få skulle skriva under på. Den är också ett recept för ett svagare samhälle", skriver han. Jag har inte läst boken och visst är det möjligt att den vänder sig till föräldrar med hyfsade inkomster som efter en skilsmässa kan använda barnfri tid till nöjen, arbete och självförverkligande. Men vad är i så fall fel med det?! Charlie menar på att när man gifter sig och bildar familj gör man det med intentionen att man ska leva lyckliga tillsammans resten av livet. Ja, självklart är det så! Men alla vet ju också att det kanske inte blir så.
Jag tror inte att det är många som skiljer sig utan stora våndor. Självklart är man orolig över hur barnen ska påverkas, hur man ska få tag i ett vettigt boende, hur ekonomin påverkas, hur man ska kunna ha ett vuxet förhållningssätt till sitt ex (barnen har man ju ihop för evigt). Nej, att skiljas är inget lätt beslut, men ibland finns ingen återvändo.
Charlie skriver ”Skilsmässornas negativa konsekvenser visar sig enligt forskningen i att barn med skilda föräldrar har lägre betyg i skolan, är mindre benägna att gå vidare till högre utbildningar, har en lägre grad av psykiskt välbefinnande, och har större sannolikhet att i vuxen ålder uppleva att den egna familjen splittras, än barn vars föräldrar har hållit ihop. Vidare kan familjesplittringar skapa ojämlika livschanser i barns liv och orsaka en press på välfärdsstater som ursprungligen byggdes upp utifrån en premiss om familjestabilitet.” JAG undrar då lite stillsamt, finns det någon forskning som visar hur barnen mår i en familj där kärleken tagit slut?!
Det är klart att en skilsmässa påverkar barnen, alla barn vill självklart ha både mamma och pappa i samma hem. Visst kan barnen uppleva en jobbig period under och efter själva skilsmässan, men det är upp till föräldrarna att förhålla sig vuxet och visa att det kommer att bli bra! Gör man det tror jag den eventuellt negativa påverkan på barnen blir obetydlig.
Vilken effekt får det på barnen att leva med en mamma och pappa som inte längre älskar varandra?! Vilka signaler ges dessa barn med föräldrar som kanske aldrig kramas och pussas, som om de inte bråkar, artigt konverserar med varandra, föräldrar som inte skrattar och busar med varandra, föräldrar som lever parallella liv, föräldrar som pratar genom barnen, föräldrar som lever genom barnen….
Visst kan det bli en ekonomisk chock att skilja sig, kanske kan man inte ge sina barn alla SAKER de önskar sig, men kärlek kostar ingenting och genom att visa kärlek, få möjlighet att återigen uppleva kärlek ger man sina barn en möjlighet att själva leva i lyckliga förhållanden. En lycklig förälder orkar ge så mycket mer till sitt barn än en olycklig!
Leva själv är bättre än att leva ensam i tvåsamhet – för alla!!!!
DN