lördag 31 juli 2010

Sol, pride och tårar


Den fantastiska, härligt glada pridefestivalen lockade fram solen i vår vackra huvudstad. Det är fest, glädje och KÄRLEK i denna härliga manifestation för alla människors lika värde.

Trots att jag dansar, klappar i händerna och ler kan jag inte rå för att jag samtidigt gråter. När de stolta föräldrarna dansar förbi rinner en glädjetår nerför kinden. När en rad människor med tape för munnen tysta och allvarliga går förbi för att berätta om de som för att inte dö måste låsa in sig i sin garderob för alltid, då rinner tårarna i strid ström.

Att vara HBTQ-person i Stockholm är kanske inte alltid lätt, men att vara ”vara enda bögen i byn” måste kännas som att alltid gå naken på konsum. Hur ska det då kännas att vara flata i Iran?!

Tänk dig att du är tokkär och inte på något vis får visa eller knappt tänka på den där underbara kvinnan/mannen. Någon ser när du pussar din älskade och du kan bli dömd till döden.

Pride i Stockholm är fest, glamour, glädje och en stor portion allvar. Vi tänker på alla som inte kan och får visa sin kärlek!

fredag 23 juli 2010

Verklighetens folk – varumärkesskyddat?!


KD, med Göran Hägglund har lyckats med konststycket att få orden ”verklighetens folk” varumärkesskyddat rapporterar SvT:s rapport på fredag den 23/7 2010. Så bra är min första tanke, då kan jag väl stämma dem för varumärkesintrång. Som ensamstående tonårsmorsa borde jag väl vara verklig, eller...

Jag har en hyfsad inkomst, är högskoleutbildad och bor i bostadsrätt – alltså borde jag väl vara nöjd med att vara verklig enligt KD. NEJ, NEJ, NEJ skriker jag (nyper jag ,mig hårt i armen gör det ont, så jag tror jag är verklig). Jag är inte religiös men tror på spöken och någon slags (flummigt – jag vet!) högre makt. Jag tror INTE alla muslimer är terrorister, gillar inte alla med utländsk urprung och heller inte alla smålänningar, är övertygad om att vi kommit ganska långt vad gäller jämställdhet i vårt avlånga land men är lika övertygad om att vi fortfrande har en låång väg att gå, jag tycker det är helt OK att ett barn har två mammor/pappor eller en mamma eller två mammor och två pappor, jag tror att vårdnadsbidraget är en kvinnofälla, framförallt för våra nya svenska kvinnor!

Min uppfattning om VERKLIGHETENS FOLK stämmer INTE med Göran Hägglunds. Den största skillnaden är att jag i mii vokabulär har ordet SOLIDARITET – ett ord jag inte tror KD vet innebörden av!!!!

JAG vill INTE tillhöra KD:s verklighetens folk – alltså – borde jag inte kunna stämma dem?????????????

lördag 17 juli 2010

Furubord med regnbågsfärgade dukar

Gamla nyheter blir nya för en lat semesterfirare! Slötittade på SvD på nätet och konstaterar att KD med Göran Hägglund som enda parti inte kommer på Pridefestivalen i Stockholm. Göran har inte tid för han håller hov, förlåt tal, på Öland dagen före. Troligen är Ölandsbron avstängd för all trafik den dagen så Göran hinner inte till huvudstaden i tid för att festa tillsammans med alla härliga människor på Stockholm Pride.

För det kan väl ändå inte vara så att Göran Hägglund och KD VÄLJER att inte delta?! Förra året blev visst stackars Göran utbuad under sitt tal på Pride, kanske satte det djupa spår hos Göran – ingen tycker det är kul att inte vara omtyckt!

Men Göran, du som suttit vid köksboden hos verklighetens folk, har du missat att alla inte har rödrutiga köksdukar, vissa har dukar i regnbågens alla färger. Visst har väl du suttit vid ett köksbord med två mammor som oroar sig för sin son med ADHD som inte får den hjälp han behöver i skolan, visst har du suttit vid köksbordet där två pappor oroat sig för tonårsdottern som börjat upptäcka världen utanför kökets trygga väggar. Det kan väl ändå inte vara så att du är rädd Göran, rädd för människor inte är och ser ut som du?

Verklighetens folk är ett folk med olika färg på huden, har olika erfarenheter, har olika religioner, gillar olika sorts musik, har olika sexuella preferenser. Listan kan göras lång, men tack och lov har skaparen (om man tror på en sådan) skapat oss olika för att göra livet lite mer spännande för oss som lever på detta lilla klot.

I dagarna har Argentina som första land i latinamerika sagt att kärleken är störst och därmed tillåtit samkönade äktenskap. Polen, ett land med starka katolska traditioner, tillåter idag Euro-Pride i sin huvudstad Warsawa.
Snälla Göran, vakna upp och inse att det du anser vara verklighetens folk bara är en liten, liten del av verkligheten!

fredag 9 juli 2010

Så ska det låta med Mona!

Åhh vad jag hade velat vara DÄR, där i Almedalen när Mona Sahlin höll sitt fantastiska tal!
FRIHET, JÄMLIKHET och SOLIDARITET – vad jag har längtat efter att höra de orden. Ett tal fullt av ideologi men samtidigt fullt med visioner om möjligheternas land. Ett land där alla får plats och ett land där ingen glöms bort.

Ordet klassresa, känns det inte lite gammalt och förlegat idag. Tyvärr inte säger jag. Är du uppvuxen med en mamma som sitter i kassan på konsum och en pappa som är undersköterska och själv drömmer om att bli jurist är resan mycket svårare än för den som kommer från ett studievant hem. Då krävs stödjande föräldrar och andra vuxna runt omkring som stöd och hjälp på färden för att uppnå drömmen. Dessutom krävs ett utbildningssystem som tillåter att man ändrar och beslutar sina drömmar senare i livet. Mona Sahlin säger så träffande att den sociala rörligheten måste vara hög och att fler måste få möjlighet att göra klassresor därför att ALLA vinner på det.

Skola, vård och omsorg – grundpelarna i vår gemensamma välfärd. Jag blev nästan tårögd när Mona sade ”Av var och en efter förmåga och åt var och en efter behov.” Här inkluderas ALLA, oavsett kön, handikapp, sexuell läggning, etniskt ursprung, storlek på plånbok – ALLA människor är lika värda. ALLA människor har rätt till en skolgång anpassad efter förmåga, ALLA har rätt till en ny höft oavsett om man är uteliggare eller stenrik, ALLA barn har rätt till en lärorik och skojig barndom, min mormor har rätt till en sista tid anpassad efter hennes önskemål om mat, boende och socialt liv.

Särintressen och/eller allmänintressen. För mig är särintressen sådana som handikappade, uteliggare, homosexuella, invandrare , ensamstående föräldrar m fl. Viktiga människor med viktiga behov. Tar vi inte han om särintressena missar vi målet med frihet, jämlikhet och solidaritet.
VÄRLDEN, ni vet det där härligt soliga Grekland, det sär läskiga Irak med alla terrorister och det där vi inte orkar tänka på, det fattiga Afrika. Mona vågade närma sig en solidarisk världspolitik!

Utan att gnälla eller hela tiden klanka ned på Alliansen visade Mona Sahlin igår på de två blockens stora skiljelinjer – SOLIDARITET eller EGOISM!
Många väljare har idag svårt att se olikheterna mellan de båda blocken, Mona visade igår skillnaden – fortsätt med det Mona!!!!

onsdag 7 juli 2010

Min mormor, mina barn och Björklund

Nu har jag kommit på varför jag blev så upprörd över Björklunds utspel om att våra äldre ska om de vill ska få gå ut varje dag. Jag ville förstås att det var Mona Sahlin som sade det först och inte magister Björklund. Jag vill att Mona målar upp det humanitära samhälle bit för bit har raserats av Reinfeldt och co.

Det är på något sätt alldeles självklart att min mormor (92) ska kunna få en liten promenad varje dag, lika självklart kan det tyckas vara att hon ska få välja att äta den mat hon gillar. Om morfar varit i livet tycker jag det vore lika självklart att hon, om hon velat, fått följa med honom till sitt sista hem. Idag är det inte självklart men jag önskar av hela mitt hjärta att nästa regering, förhoppningsvis en rödgrön, gör det till en självklarhet. Självklart är också att dessa självklarheter kostar pengar, pengar som jag tror det flesta av oss är beredda att avstå för att mormor får det bra sina sista år i livet.

De rödgröna presenterade igår äntligen en gemensam syn på skolpolitiken. Jag som är anhängare av tidigare betyg, skulle gärna se fler steg i betygsskalan också, blev glad att de rödgröna enats om att införa betyg från årskurs sju. Man vill också tillföra extra pengar till skolanför att öka lärartätheten och minska på klassernas storlek. Jag tycker dessa förslag är jättebra men skulle gärna sett ännu tydligare prioriteringar. ALLA barn måste ha rätt till en bra skolgång anpassade efter deras förutsättningar. Klassens storlek har betydelse, men ännu större betydelse har klassens sammansättning. Jag vill att mest pengar riktas till så kallade problemområden. Jag vill också att ALLA barn med någon form av handikapp får det stöd de behöver utan att rektorn då måste ta från skolans ordinarie budget. Behovet måste gå först! Även våra barn tycker jag är värda god och näringsriktig mat. Vill vi få väl fungerande vuxna MÅSTE vi satsa på skolan!

I Almedalen vill jag att Mona Sahlin målar upp den bild hon har av Sverige i framtiden. Allt måste inte vara finansierat här och nu. Visioner och drömmar om framtidens Sverige kanske inte kan genomföras de närmaste fyra åren, men visionerna om framtiden är viktiga. Väljarna är inte dumma, de förstår att allt kanske inte kan genomföras fullt ut och vissa visioner tar tid att genomföra. Jag skulle också gärna höra några ord om kvinnor, barn och äldre i fattiga och krigsdrabbade länder – vi tänker på er och vi vill på alla sätt stödja er!


DN1 DN2 och som alltid har både Peter Andersson och Johan Westerholm tänkvärda inlägg!